Kamerabevakning

Varför använder Addici Security kamerabevakning?

Addici använder kamerabevakning med syftet att förebygga/avskräcka, upptäcka och hantera brottsliga handlingar inom byggnader där Addici bedriver verksamhet, skydda personal och besökare samt företagets egendom från brott och olyckor.

Vilken typ av kamerabevakning använder vi samt på vilken rättslig grund?

• Bevakning och inspelning av video inom företagets områden
  Syftet med detta är att upprätthålla en trygg miljö för personal och besökare samt att förhindra brottslig aktivitet så som stöld och skadegörelse. Kamerabevakningen utgör ett stöd i företagets förebyggande arbete mot allvarliga händelser som utgör hot mot person eller egendom samt vid utredning av brott som skadegörelse, stöld eller hot och våld. Bevakningen fyller också en funktion för att stävja vistelse av obehöriga i fastigheterna samt kan användas som visuellt stöd för eventuellt kopplad larmcentral.
  Rättslig grund: Kamerabevakningen sker med stöd av regelverket för intresseavvägning. Det bedöms finnas ett berättigat intresse att behandla uppgifterna för angivna ändamål.
  
  
• Lagring av specifika inspelningar och händelser
  Syftar till att, som del av polisanmälan eller pågående polisiär förundersökning, säkra bevismaterial för vidare befordran till polismyndigheten.
  Rättslig grund: Vi hanterar personuppgifter med stöd av "rättslig skyldighet" när vi lagrar och vidarebefordrar uppgifter till polismyndigheten som del i pågående polisanmälan eller pågående polisiär förundersökning.
  
  
• Kategorier av personuppgifter
  Inspelat material av rörelser på de platser där kameror satts upp för ovan nämnda ändamål. Addici säljer eller förmedlar inga uppgifter, dock kan uppgifter komma att behandlas av personuppgiftsbiträden, det vill säga företag som Addici anlitat för säkerhet och bevakning samt drift av system för kamerabevakning. Dessa parter får dock inte använda uppgifterna för något annat ändamål än att tillhandahålla tjänster de anlitas för av Addici och enbart på de villkor som Addici anger.
  
  

Vem har tillgång till kamerabevakningen?

Tillgången till Addicis kamerabevakning är begränsad till en grupp behöriga anställda på Addici samt behörig personal i de företag som har till uppgift att hantera bevakning och som förvaltar Addicis system för kamerabevakning.

Uppgifter kan också komma att behandlas av polismyndigheten där rättsliga aspekter föreligger.

Hur länge sparas inspelat material?

Inspelat material sparas normalt i 3 dagar men som längst i 365 dagar för särskilt skyddsvärda objekt. Material kan komma att sparas längre om det behövs för att följa specifika lagkrav eller om materialet är bevis i pågående juridisk process. I dessa fall raderas materialet så fort syftet med att spara det upphört.

Inspelat material sparas på särskilda servrar med ett högt skydd av IT-säkerhet och fysisk säkerhet där tillgången till materialet är begränsat till ett mindre antal behöriga personer.”

Hur gör du om du tycker att Addici kamerabevakar på ett sätt som strider mot reglerna i dataskyddsförordningen?

Om du tycker att Addici kamerabevakar på ett sätt som strider mot reglerna i dataskyddsförordningen kan du anmäla det till Integritetsskyddsmyndigheten. För mer information se deras webbplats: https://www.imy.se/vagledningar/kamerabevakning/anmal-olaglig-kamerabevakning/

Hur gör du om du vill få kontakt med oss angående vår kamerabevakning?

För specifika frågor angående Addicis kamerabevakning, kontakta vår säkerhetsavdelning via mailadress info@addici.com.

För generella frågor angående Addicis behandling av personuppgifter, kontakta vårt dataskyddsombud via mailadress GDPR@coor.com.

Registrerades rättigheter vid kamerabevakning?

Den som kamerabevakas – den registrerade – har ett antal rättigheter som hen kan göra gällande gentemot den som bedriver bevakningen. De rättigheter som blir särskilt relevanta vid kamerabevakning regleras i EU:s dataskyddsförordning, GDPR, och inte i kamerabevakningslagen.

Rätten till registerutdrag – tillgång till de egna uppgifterna

Enskilda har alltid rätt att begära tillgång till de egna personuppgifter som en verksamhet behandlar. Det brukar kallas rätten till registerutdrag. Vid kamerabevakning innebär rätten till registerutdrag att man i princip alltid har rätt att få ta del av inspelat material där man själv förekommer i bild. Utdrag ur det inspelade materialet ska lämnas ut kostnadsfritt, om det inte är fråga om uppenbart orimliga eller upprepade begäranden. Då får den personuppgiftsansvariga ta ut en rimlig administrativ avgift, men man får inte vägra att lämna utdraget. Det finns några begränsningar och undantag från rätten till registerutdrag. Den som begär ett utdrag från en bevakningskamera bör kunna specificera när man befunnit sig på den bevakade platsen, med datum och klockslag. Detta så att den personuppgiftsansvariga inte själv ska behöva gå igenom hela det inspelade materialet, vilket både skulle innebära en administrativ börda och en onödigt omfattande behandling av personuppgifter. Dessutom måste den som begär utdraget kunna identifiera sig. Den personuppgiftsansvariga behöver också se till att inte lämna ut material där andra än den som begärt registerutdraget förekommer i bild, till exempel genom att maskera eller blurra andra personer i bilden. Avslutningsvis får den personuppgiftsansvariga inte lämna ut material som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen i ett registerutdrag.

Rätt att invända mot bevakning

En registrerad person har alltid rätt att invända mot att bli utsatt för kamerabevakning av skäl som rör ens specifika situation. Det kan till exempel handla om att man har skyddad identitet, eller har en hotbild mot sig som gör att man känner större otrygghet vid kamerabevakning än tvärtom. Om den som bedriver bevakningen tar emot en invändning från en registrerad person, får bevakningen bara fortsätta om det finns tvingande berättigade skäl som talar för bevakningen. Om tvingande berättigade skäl saknas måste den som bedriver bevakningen sluta bevaka personen som lämnat invändningen. Den som bedriver bevakningen måste ta ställning till och besvara en invändning så snart som möjligt och senast inom 30 dagar. Det kan finnas olika sätt att sluta med bevakningen om den personuppgiftsansvariga tar emot en invändning och inte har tvingande berättigade skäl på sin sida. Om det är tekniskt möjligt skulle man till exempel kunna maskera eller blurra just den personen i materialet och fortsätta med bevakningen i övrigt. I annat fall kan man helt enkelt behöva stänga av kamerorna medan personen befinner sig i det bevakade området.  

Rätt till radering av inspelat material

En av de rättigheter som har förtydligats i dataskyddsförordningen är rätten till radering. Den är inte ovillkorlig utan gäller i vissa särskilt angivna situationer. Nedanstående situationer är särskilt relevanta vid kamerabevakning:

• om det inspelade materialet inte längre är nödvändigt för de ändamål som bevakningen bedrivs för,
• om materialet har spelats in eller har behandlats på ett olagligt sätt,
• om en registrerad person har invänt mot bevakningen och det inte finns tvingande berättigade skäl som innebär att bevakningen måste fortsätta.  

Även i någon av dessa situationer finns ett antal undantag från rätten till radering. De som framför allt kan bli aktuella vid kamerabevakning är ifall den som bedriver bevakningen är skyldig enligt lag eller annan författning att bedriva bevakningen, eller om materialet måste sparas för att kunna fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk.  

För mer information se Integritetsskyddsmyndigheten webbplats: https://www.imy.se/vagledningar/kamerabevakning/registrerades-rattigheter/